Vad behöver vårdpersonalen veta om digital arbetsmiljö

I den nyutkomna boken om medicinsk informatik, skriven för studenter i sjukvårdens professioner och praktiker som arbetar med IT i vården, har vi haft möjligheten att skriva ett tiotal sidor om den digitala arbetsmiljön i vården. Det är ett kapitel som under resans gång har bytt namn från ”Användbarhet – kognitiv ergonomi” till ”Den digitala arbetsmiljön inom hälso- och sjukvården”. Syftet är att till skillnad från de flesta kapitlen inte berätta vilka effekter medicinsk informatik kan ha i olika vårdprocesser, utan vilka effekter medicinsk informatik kan ha i användarnas dagliga arbetsmiljö. Då handlar det om mycket mer än det kognitiva.

En stor del av kapitlet handlar om de problem som dagens IT-system orsakar i vården, samt rekommendationer för hur IT-systemen borde fungera för att bidra till en positiv arbetsmiljö. Vårt syfte har varit att vårdpersonalen skall kunna ställa krav på de system som de arbetar med, men också att vara delaktiga i införskaffandet och implementeringen av nya IT-system. Därför berättar kapitlet översiktligt hur en sådan process går till. Vi hoppas att rekommendationerna också hittar dem som läser boken om medicinsk informatik för att de på olika sätt arbetar med digitalisering av vården.

Det kognitiva och användargränssnitten är endast en liten del av de arbetsmiljöaspekter och tyvärr också arbetsmiljöproblem, som digitalisering av vården har fört med sig. IT-system används alltid i ett sammanhang, och därför påpekar vi vikten av att olika system stödjer varandra och det teamarbete som vården består av. Världens bästa IT-system är värdelöst om det inte stöds i sitt organisatoriska sammanhang, till exempel med utbildning för användarna och med överenskommelser om hur och när och av vem det skall användas. Vi betonar också IT-supportens viktiga roll – för att den skall kunna hjälpa sina användare på bästa sätt, räcker det inte att IT-supportrarna kan systemet och programvaran, utan också att de ser sitt stöd som en självklar del i sjukvårdens teamarbete.

Informatik skall öka kvaliteten i vården. Men kvaliteten på vården handlar också om att använda resurserna, både de monetära och de personella på bästa sätt. Vi hoppas att de tio sidorna i boken lyckas medverka till att de digitala verktyg som boken på olika sätt behandlar och som i accelererande grad implementeras i vården blir hållbara och kostnadseffektiva på lång sikt. Eller, så som vi avslutar kapitlet:

”Att skaffa användbara IT-system kostar oftast mer i både tid och pengar än att köpa vilket system som helst som uppfyller grundläggande krav på funktionalitet. Men den kostnaden är övergående. Om däremot ett system som hundratals anställda använder dagligen i flera år inte fungerar optimalt, uppstår kontinuerliga, även om dolda, kostnader i form av effektivitetsförluster och även ohälsa.”